ESTLAND - 200 ÅR AV SPAKULTUR

Landets spa-traditioner går hundratals år tillbaka. En av anledningarna till att dessa kurorter utvecklades här var den lokala gyttjan, känd för sina terapeutiska egenskaper. Pärnu, Haapsalu, Kuressaare och Narva-Jõesuu har varit fashionabla kurorter sedan 1820-talet, medan även Värska, Kubija, Pühajärve, Toila, Viimsi och naturligtvis Tallinn kan skryta med sina utmärkta span.

ESTLANDS MEDICINSKA SPA – MER ÄN BUBBELBAD

Spanas popularitet är en återspegling av utvecklingen i Estlands hälsoturism. Med tanke på det hektiska livet vi leder idag är en uppfriskande paus från vardagens jäkt ett av de bästa sätten att hålla sig frisk. Högkvalitativa behandlingar och terapi hjälper dig att få ut det mesta av din vistelse på någon av våra kurorter.

ESTLANDS MEDICINSKA SPA – MÖJLIGHET ATT KOMBINERA SEMESTER MED FRISKVÅRD OCH VÄLBEFINNANDE

2008 slutfördes kvalitetssystemet för medical spahotell och de första medical spana genomgick en ackreditering. Systemet har utformats för att informera kunder om utbudet av tillgängliga tjänster och dess egenskaper. Det faktum att tjänsterna uppfyller systemets krav – och i vilken utsträckning de uppfyller dem – är ett tecken på kvalitet som kunderna kan förvänta sig när de besöker Estlands span.

Hittills har en 4-stjärnig medical spa status beviljats Viimsi Spa, medan en 3-stjärnig status har beviljats Tervis Medical Spa, Viiking Spa och Estonia Spa i Pärnu, Fra Mare Thalasso Spa och Laine Spahotell i Haapsalu, samt Toila Spahotell och Värska Spahotell.

Ett kvalitetssystem har också utvecklats för wellness spa och vi hoppas att kunna ge certifikat till de första anläggningarna inom en snar framtid.

  • 1796

    Den första badanläggningen

    Meri ja supelasutused Kadriorus (fragment), EKM j 190:149 G 2272, Eesti Kunstimuuseum, http://www.muis.ee/museaalview/1484758

    En av de första kända estniska badanläggningar var Carlsbad vid Viimsi herrgård vilket även omfattade en restaurang och ett värdshus. Efter Carlsbad började man inrätta alltfler andra liknande badanläggningar. 1798 startades på Löwenruh (Roosna) sommarherrgård en underhållningsanläggning med balsal, kägelbana, skjutbana, konditori och restaurang. För att locka mer kunder infördes även tre badrum med omklädningsrum. 1812 öppnades en liknande anläggning på Wittenhohoff sommarherrgård. 1813 öppnade Tallinns dåvarande ålderman Johann Andreas Wetterstrand i gamla staden en badanläggning för sötvattenbad, på Kadriorgstranden öppnades en liknande anläggning av poliskommissarie Benedikt Georg Witte, och på Mustjõe sommarherrgård en till av doktor Samuel Reinhold Winkler. 1815 öppnade även slaktaren Johann Krausp en till vid Stora Strandporten.

     

  • 1813

    Det första havsbadet

    Tallinn, Pirita, grupp suvitajad rannaliivas., TLM F 5638, Tallinna Linnamuuseum, http://www.muis.ee/museaalview/2162787

    Det första havsbadet i Estland startade sin verksamhet 1813 i Kadriorg, nära Tallinn. Slottet och parken som tillhörde den kejserliga familjen, Benedikt Georg Wittes badinrättning, värdshuset, stallen och badhusen på havsstranden bildade en enhet som blev den första havskurorten i det ryska imperiet. Besökarna erbjöds varma och kalla bad i havsvatten antingen spetsade med olika örter eller utan. Under de följande decennierna blev Kadriorg en förnäm kurort för den ryska eliten där 1832 även de tre döttrarna av tsaren Nikolaj I behandlades.

  • 1824

    Det första gyttjebadet på Ösel

    Kuressaare, linna supelasutus, ERM Fk 2805:10, Eesti Rahva Muuseum, http://www.muis.ee/museaalview/564126

    I början av 1800-talet erbjöd en företagsam bonde på Ösel (Saaremaa) gyttjebad mot betalning i sin bastu. Det gav inspiration till en lokal godsägare som startade ett gyttjebad med sex badrum i Rootsiküla. De första gästerna anlände från de baltiska provinserna och St Petersburg. De goda behandlingsresultaten väckte stort intresse och den kejserliga hälsomyndigheten i Livland genomförde kliniska undersökningar av havsgyttja på Ösel. Gyttjebadet i Rootsiküla var verksamt fram till 1836, men på de lokala gårdarna erbjöds gyttjebad under hela 1800-talet.

  • 1825

    Starten av kurorten i Hapsal

    Haapsalu Suur Promenaad. Postkaart. Jaan Moik’i erakogu.

    1825 betraktas som starten av kurorten i Hapsal (Haapsalu). Det var då det första gyttjebadet startade sin verksamhet, byggt av greve Magnus de la Gardie. Bakom denna viktiga händelse låg Dr. Carl Abraham Hunnius som kände ett starkt intresse för behandlingseffekterna av den lokala havsgyttjan. Hans professionella engagemang och uthållighet skapade förutsättningar för effektiva gyttjebehandlingar. Under sommarsäsongen 1830 besöktes kurorten Hapsal av 260 gäster. Under samma år påbörjades byggandet av Hapsals strandpromenader.

  • 1838

    Starten av kurorten i Pärnu

    På hösten 1837 lämnades en begäran in på Pärnu magistrat om byggandet av en badinrättning. Den 28 juni 1838 tog badanläggningen mot de första besökarna. På sommaren erbjöds det varma saltvattenbad och ”kalla” bad i havet medan badinrättningen fungerade som en bastu på vintern.

     

  • 1840

    Starten av kurorten i Kuressaare

    Grupp turiste kõlakoja ees , SM F 3761:904 F, Saaremaa Muuseum, http://www.muis.ee/museaalview/1563021

    På sommaren 1840 öppnade Weise gyttjebad sina dörrar. Det var bara ett litet trähus med halmtak, men på så sätt blev Kuressaare den fjärde kurorten i Estland.

     

  • 1845

    Båtförbindelse Hapsal – St Petersburg

    Fotopostkaart. Suur grupp inimesi (kontserdipublik?) Haapsalu pargis, HKM Fp 815:108 F 3364, Hiiumaa Muuseum, http://www.muis.ee/museaalview/1841644

    1845 startades en reguljär ångbåtförbindelse mellan Hapsal och St Petersburg. Tack vare detta växte snabbt även Hapsals anseende och staden blev den kejserliga familjens favoritkurort i Estland för semester och hälsa. Mellan 18451846 byggde godsägaren Adam Andreas Theodor von Ungern-Strenberg ett nytt modernt gyttjebad i Hapsal för societeten.

  • 1876

    Utveckling av kurorten i Kuressaare

    Kuressaare laht, esiplaanil pirjekad, SM F 3761:995 F, Saaremaa Muuseum, http://www.muis.ee/museaalview/1610961

    1876 öppnade det finaste gyttjebadet i Kuressaare sina dörrar – gyttjebadet på Roomassaare på initiativet av dr. Mierzejevski. 1883 byggdes ett ytterligare gyttjebad där med 36 badrum. Man började även sanera och rusta upp staden och inrätta olika nya byggnader med semesterfirarnas behov i åtanke.

  • 1876

    Det första vattenbadet i Narva-Jõesuu

    År 1876​​ inrättades ett nytt vattenbad på semesterorten Narva-Jõesuu. 1894 fick Narva-Jõesuu en officiell status som kurort och blev snabbt den nya favoritsemesterorten för St Petersburgs intelligentia – “det miniatyra St Petersburg”, “pärlan av Östersjön” – där societeten från St Petersburg och andra ryska städer gillade att mingla och semestra.

  • 1890

    Den ryska kejserliga kurorten Pärnu

    1890 startade en ny modern badinrättning sin verksamhet i Pärnu och samma år blev Pärnu en av Rysslands kejserliga kurorter. Det officiella erkännandet gav ny fart till utvecklingen av kurorten: nya avenyer anlades, parklandskapet vid havet utökades, pergolor, idrottsplatser, en velodrom med tennisbanor och lekplatser för barn byggdes, och ett exklusivt villaområde anlades. Sommarnöjen koncentrerades alltmer på Strandparken och angränsande områden.

  • 1902

    Utveckling av kurorten i Narva-Jõesuu

    1902 utvidgades även kurorten i Narva-Jõesuu och ett nytt vattenbad inrättades. 1909 inledde ett sanatorium sin verksamhet här. De viktigaste behandlingar på Narva-Jõesuu vattenanläggningar var sötvattenbad, bad med tallextrakt, gyttje-, svavel-, koldioxid- och ångbad samt duschar, massage, elektroterapi, osv.

  • 1922

    Aktiebolag Estlands Resebyrå

    AS Eesti Reisibüroo som grundades 1922 bidrog i allra högsta grad till ”att göra turistlandet Estland känt utomlands”. På 1920- och 1930-talet arbetade man särkilt hårt för att göra Estland känt för grannländerna. Vid reklamkampanjer delades det ut broschyrer och affischer på estniska, finska, svenska, tyska, osv. genom Estlands ambassader och konsulat, resebyråer och rederier. Pärnu, Hapsal och Kuressaare genomförde en effektiv reklamkampanj via tidningar i Helsingfors och Stockholm. Särskilt aktiv var man i Sverige. Sedan 1923 fick semesterfirare inresevisum till Estland med förenklade villkor.
    Redan i början av 1920-talet började första förfrågningarna om semester- och behandlingsmöjligheter i Estland komma in från grannländerna, och även de första semesterfirare anlände, för det mesta från Finland, men även från andra skandinaviska länder.

  • 1922

    Ett nytt sanatorium i Hapsal

    Haapsalu kuursaal. Foto. Jaan Moik’i erakogu.

    På sommaren 1922 öppnades med hjälp av Röda korset ett sanatorium för invalider i Hapsal som bar General Laidoners namn. Bland gyttjebad och badinrättningar fanns även 18 badhus med badrum, och Dr. Arronets och Krusenstierns gyttje- och badinrättning samt Weltz ortopedi- och massageinstitut som erbjöd sina tjänster.

  • 1923

    Skandalösa offentliga stränder

    Suvepäev Pirita rannas: suplejad meres, jalutajad, puhkajad lamamistoolidel ja liival, rannakohvik., TLM F 10229:119, Tallinna Linnamuuseum, http://www.muis.ee/museaalview/1190709

    I början av 1920-talet introducerades en europeisk strandkultur i Estland – offentliga stränder för både män och kvinnor, solbad och sportiga aktiviteter för strandsemester öppnades. Den första offentliga stranden för både män och kvinnor öppnades 1923 i Pirita nära Tallinn, den andra 1924 i Pärnu. Detta gav i början upphov till kontroverser och ibland också beslutsamt motstånd bland gemenskapen av kurorter som fortfarande höll sig till de gamla traditionerna. I Kuressaare fanns fortfarande på 1930-talet både separata omklädningsrum och badtider för män och kvinnor. Män och kvinnor fick där lov att bada samtidigt först 1932.

  • 1939

    Påverkan av andra världskriget

    Kurorterna planerade optimistiskt och hoppfullt nya utvecklingar inom semesterbranschen, men avtalet om ömsesidigt bistånd som Sovjetunionen i slutet av september 1939 tvingade på Republiken Estland, samt militära aktioner som Sovjetunionen i slutet av november inledde mot Finland, och de åtföljande politiska ut- och inrikespolitiska händelserna avbröt den blomstrande utvecklingen av Estlands semesterorter under flera års tid.

  • 1940

    Stora förändringar

    Folkregeringen som kom till makten i juni 1940 ledde till stora förändringar. Det flesta av kurorternas egendom nationaliserades, och all förvaltning av behandlings- och fritidsaktiviteter på semesterkurorter togs över av statliga myndigheter. Omstruktureringarna i kurortbranschen bar med sig en ny ideologi, en ny livsstil och nya värderingar med ett starkt propagandistiskt budskap. Efter kommunisternas statskupp i juni 1940 inleddes omedelbart förberedningar för att öppna ett vilohem för arbetare på Pärnu Strandhotell. Den 7:e juli anlände första besökarna från Tallinn, Narva, Tartu, Viljandi och andra ställen i Estland dit, totalt nästan 110 arbetare – ”hjältar från fabriker och verkstäder med sina valkiga händer kan nu  tack vare republikens regering för första gången i sitt liv njuta av semester och behandling”.

  • 1942

    Soldaternas kurort

    1942–1944 erbjöd Pärnu kurort vila och behandling i synnerhet för dem som anlände direkt från fronten och i mån av möjligheter, även för civila.

  • 1943

    Hapsal öppnar återigen sina dörrar

    Haapsalu jahtklubi. Postkaart. Jaan Moik’i erakogu.

    På sommaren 1943 öppnade gyttjebadet i Hapsal återigen sina dörrar. ”Arbetare och barn – de är nutidens fullfjädrade ”badherrar” som är välkomna till vår kurort”, skrevs i lokaltidningen Lääne Sõna.

Source / texts author: Tiit Kask © 2012-2013

Estland - 200 år av spakultur

Bläddra spas efter plats

Välj ort
  • Haapsalu
  • Kuressaare
  • Laulasmaa
  • Otepää
  • Pärnu
  • Rakvere
  • Tallinn
  • Tartu
  • Toila
  • Värska
  • Võru
Välj SPA
  • V Spa- & Conference hotel
  • Tallink Spa & Conference Hotel
  • Tallink Pirita Spa Hotel
  • Saaremaa Spa Hotels
  • AQVA Hotel & Spa
  • Lavendel Spahotell
  • ESTONIA Resort Hotel & Spa
  • Värska Spahotell & Vattenpark
  • Viiking Spahotell
  • Toila Spahotell
  • Tervise Paradiis
  • Tallinn Viimsi Spahotell
  • Spa-hotell Laine
  • Tervis Hälsospahotell
  • Pühajärve Spahotell
  • Hestia Hotel Laulasmaa Spa
  • Kubija Naturspa och Hotell
  • Kalev Spahotell & Vattenpark
  • Grand Rose Spahotell
  • Fra Mare Thalasso SPA
  • ESTONIA Medical Spa & Hotel